Glaciärer Glaciär är en benämning på en
sammanhängande ismassa. För en miljon år sedan täckte
enorma ismassor stora delar av kontinenten och än idag
finns det fortfarande stora "levande" ismassor
kvar inom de högre breddgraderna både på norra och
södra halvklotet. Antarktis och Grönlands inlandsis är
bra exempel på sådana isområden. Även på lägre
breddgrader finns det stora isströmmar kvar då de
flesta högre bergskedjor, exempelvis Baltoro glaciären
i Himalaya, fungerar som källor för dessa glaciärer. Olika typer av glaciärer En glaciär som befinner sig i ett bergsområde kan vara rörlig. Glaciären "flyter" från högre till lägre terräng med hjälp av tyngdkraften. Tillsammans med klimatförändringar gör det att en glaciär kan skifta utseende på bara några årtionden. Man skiljer mellan dalglaciär (glaciär i begränsad storlek i bergområden), platåglaciär (sammanhängande, vidsträckt istäcke över en högfjällsplatå) och inlandsis ( 3-4 km tjockt istäcke som utbreder sig över en stor del av en kontinent). Formationer När en glaciär når ett varmare klimat kan en ökad avsmältning medföra att glaciären "drar sig tillbaka". Det smälter helt enkelt mer snö och is vid fronten än vad som tillförs från glaciärens övre delar. Det kan då friläggas två typer av karaktäristiska landformer: erosionsformer och ackumulationsformer. Erosionsformer De mest kända av erosionsformerna som har formats av stora glaciärer är trågdalar. Det är u-formade med någorlunda plan botten och lodrätt lutande sidoväggar. Deras längsprofil kännetecknas av berggrundströsklar och av rundhällar (av is slipade berghällar). En annan form är nischen. Det är ursprungligen en liten inskärning i berget där snö har samlats och komprimerats till is. Nischen (som fungerar som dalglaciärens "källa") fördjupar inskärningen successivt genom tusentals år med egen rörelse i kombination med frostsprängning. Till slut antar den formen av en säckdal med ofta flera hundra meter höga klippväggar. Ackumulationsformer Med ackumulationsformer menar man framför allt de av morän uppbyggda olika företeelserna. Morän bildas när isen rör sig framåt och drar med sig krossad sten och annat bergartsmaterial. Morän är en jordart som kännetecknas av att den är osorterad, dvs en blandning av block, sten, grus, sand, och finkornigare material, som t ex lera. Vid isströmmens kanter bildas således sidomoräner, framför glaciärerna bildas ändmoräner och den morän som avlagras under en glaciär kallas bottenmorän Andra vanligt förekommande former är rullstensåsar och sk drumlins. Drumlins är långsträckta ellipsformade ryggar (liknar ryggen på en val) som bildas när en glaciäris rör sig fram över tidigare avlagrad bottenmorän.
Webdesign och
internetteknik - Teknikhuset i Umeå |