Vad bestod planeringsarbetet av ?
Under det första halvåret var den bilden det enda bildmaterialet vi fick tag på. Det fanns alltså inga bilder som kunde beskriva berget på ett bra sätt. Med en fotostatkopia från Messners bok började vi att samla information. Vi letade information om berget, om olika klättrade vägar upp - om de har varit lyckade eller misslyckade. Vi försökte hitta information om var riskerna funnits och vad andra expeditioner kan ha gjort för fel i sina beräkningar och bedömningar. MR: Utöver insamling av information handlar planeringsarbetet mycket om att ordna ekonomiska medel och att testa och utvärdera utrustning, planera mediatäckning, att smida bestigningsplaner. Vi hade en hel del kontakter med klättrare och företag i andra länder - det blev en hel del fax, email och telefonsamtal. Under våra planeringsmöten fördelade vi arbetsuppgifterna mellan oss. Var fick ni tag på kartor över området ? JÅ: Det är inte lätt att få tag på kartor i över sådana områden. Men vi lyckades hitta ett företag som kunde hjälpa oss att leta reda på kartor. Det fanns också en person som hade gjort en handskiss över berget. Personen hade försökt rita in vägar och skrivit in kommentarer om var andra expeditioner gått och vilka årtal de hade varit i området. Vi letade reda på folk som varit med på tidigare expeditioner och på så sätt fick vi muntligen berättat för oss hur det såg ut. Vilka kostnader är förknippade med en sådan här expedition? JÅ: Initialt var det väldigt mycket frivilligt arbete. Alla kostnader för insamlandet av information lade vi ut själva. När projektet senare började bli mer konkret gällde det att förpacka informationen på ett bra sätt och sedan sälja idén till sponsorer. Det rör sig om så mycket pengar att utan sponsorer klarar man inte att klättra en 8000 meters topp. Hur har kontakterna med Pakistan varit? JÅ: Vid planering av sådana här expeditioner krävs normalt ett engagemang av lokala arrangörer - för resor och sådana saker. I Pakistan finns det ett antal mindre företagare som hjälper till och arrangerar resor. De också en viss markservice kring expeditionerna där nere. Bland det första man gör är att ta kontakt med dessa. Man letar rätt på någon som kan hjälpa till med kontakter med bärare, bokning av lokala hotell - man måste har någonstans att bo när man kommer fram - samt fixa transportfordon så att man tar sig fram så långt det går. Behövs tillstånd för att bestiga bergen ? JÅ: När det gällde det här berget så krävdes det ett tillstånd för 5 personer. Tillståndet har ett minibelopp och kostade ungefär 85 000 kronor och det gav 5 personer tillträde till att klättra berget. Om man vill kan man sedan addera fler personer till klättertillståndet. Alla expeditioner måste ha klättertillstånd och det ansöker man om långt i förväg. Ungefär ett år innan får man veta om man har fått tillståndet eller inte. Har man inte fått tillståndet det året kanske man får det året därefter. MR: Vi ansökte om ett eget tillstånd att få klättra berget. På vår kontaktperson lät det som om det inte skulle vara några problem eftersom Hidden Peak är ett av de minst besökta topparna. Vi använde en gammal kontaktperson som är bra på den byråkratiska biten, och genom den firma han tidigare hade jobbat på, skulle vi få ett tillstånd, -"Inga problem", sa han. Vi ville ansöka så sent som möjligt eftersom man inte kan ansöka utan att betala. Det gäller att veta hur många tillstånd det finns kvar - om det börjar bli bråttom. Har du väl ansökt och betalat kan du inte få tillbaka pengarna. Problemet är att du kan bli tilldelad ett rätten att klättra ett helt annat år än det du ansökte om, faktiskt även ett helt annat berg! Även om du protesterar får du inte pengarna tillbaka. Det är alltid svårt att få in pengar till en expedition som den här, många sponsorer vill gärna betala i efterskott - vi hade lite svårt med likviditeten ett tag. När vi lite senare tog kontakt med honom, hade faxet med löftet om tillståndet, under en vecka ändrats från -"Inga problem, ni kan ta det lungt", till -"Det är för sent. Alla tillstånd är utdelade"! Helt plötsligt hade vi inte ens möjlighet att ansöka om tillståndet; de menade att det inte var lönt för oss att betala in några pengar eftersom vi ändå aldrig skulle få något tillstånd. Det visade sig i efterhand vara en italienare som köpt upp alla tillstånd och han sålde dem vidare i sin tur. Ni ordnade ett tillstånd via en annan expedition ? MR: Jag visste att en kille vid namn David Hamilton hade en engelsk expedition på gång. Jag kontaktade honom för att fråga om vi kunde få köpa in oss på deras tillstånd. Vi kom överens och dessutom bestämde vi tillsammans med honom att han skulle ta hand om att ordna bärare. Vi tyckte att det lät som en bra idé eftersom det är ett jäkla jobb att anställa bärare plus att han hade kontakter sedan tidigare. Sedan kom vi även överens om att vi skulle ta hand om den medicinska utrustningen om han skulle ta hand om att fixa baslägret. Det betydde att vi skulle köpa den tjänsten av honom och han skulle se till att det fanns kockar i baslägret osv. Han försäkrade oss om att han hade kockar som kunde laga västerlänsk mat och han hade mat som var av högsta kvalitet osv. Det visade sig vara ett stort misstag att gå med på hans förslag. Att vi tog kontakt med honom var en rent teknisk manöver för att komma åt ett tillstånd. Är det några kriterier man måste uppfylla för att söka ett tillstånd? JÅ: Vem som helst får ansöka, men eftersom det är ett militärt område gör de förmodligen någon form av "koll" på personerna - att gruppen inte är indiska spioner…[skratt] Eftersom området ligger på gränsen mellan Pakistan och Indien och är ett område man under väldigt lång tid har bråkat om, är de väl rädda för att man har kontakter med Indien. Det finns restriktioner för hur många tillstånd man ger ut för att få klättra i berget. Det gör man av två orsaker: För det första - om de skulle ge ut väldigt många tillstånd skulle de inte kunna ta lika mycket betalt för tillstånden. För det andra handlar det om att för deras skull kunna hantera och administrera alla klättrare: Kontrollera att de sköter sig och hålla ordning på hur lång tid de är där osv. |
|||
|
Webdesign och
internetteknik - Teknikhuset i Umeå |
Planering 
2.1 Planering
