Ni åkte
vidare från Islamabad mot Skardu?
| JÅ:
Ja, vi åkte via Karakoram Highway - en
highway som var så lite "highway" som
det bara går... Man kunde mötas med två
vanliga bilar på vägen men tyvärr var det
lastbilar som körde där. Den var uthuggen i
bergsidorna av den stora floden Indus som
rinner genom Pakistan. Jordskred och rasbranter
gjorde att det var en väldigt farlig väg. |
Karakoram Highway
Foto: Johan Åkerström |
 Videosekvens
- möte med buss (16 sek .AVI 1.9Mb)
Vi har hört talas om
ett "banditstråk" längs Karakoram Highway?
| MR:
Det var lugnt när vi var där, men när jag var
där förra gången fick vi lov att på vissa
sträckor åka i karavaner mellan
arméposteringarna. Armén hade kontroll på
vägen och sina arméposteringar och satte en
beväpnad soldat på varje fordon. Det åkte
mellan 5 och 10 bilar samtidigt i karavanerna.
Men den här gången såg jag ingenting av detta. Chauffören sa en gång att
han ville stanna för att han var väldigt
trött. Han hade under färden vid två
tillfällen somnat till men Florin hade upptäckt
det och väckt honom. Han ville stanna men vi
tvekade och frågade honom varför. Då började
han prata om banditer men då sa David -"Om
det finns banditer här så är även armén
här", vilket jag höll med om.
|
Karakoram Highway
Foto: Johan Åkerström |
Ansvarade er LO för er
säkerhet ?
JÅ: Han användes
för att kommunicera med befolkningen men han var inte
beväpnad och han hade inte heller det yttersta ansvaret
för att vi skulle komma tillbaka med livet i behåll.
Han hade mer en kontrollfunktion som myndighetsperson.
Skardu
var den "sista civilisationen" innan ni
började er vandring ?
| JÅ:
Skardu var den sista civilisationen innan bergen.
Det fanns en flygplats där och några
militärförläggningar. Det var basplatsen för
militärens helikopteraktiviteter i bergen Det
var en lång gata genom en by med marknad
inriktad mot klättring. Där köptes och såldes
gamla klätterutrustningar. Det fanns också ett
antal hotell varav det är bara ett har
någorlunda kvalité:K2 hotell - ett gammalt och
välkänt hotell som har använts väldigt
länge. |
Gata i Skardu
Foto: Johan Åkerström |
Anställning av
bärare
Foto: Johan Åkerström |
MR: I Skardu anställdes den
största delen av bärarna - David hade redan
några av sina favoritbärare en bit längre upp.
Det var ett nytt anställningsförfarande där en
officiell person från Skardu håller i
anställningen. När det börjar dra ihop sig
till en expedition samlas bärare från olika
byar. De sitter i grupper, ofta byvis. Sedan
talade vi om att vi ville ha 120 bärare, och då
visste de att det betydde si och så många från
den och den byn. Det blir ett representativt
urval från byarna - alla får sin del. Stora
byar får fler bärare och mindre byar får
färre. |
| Vi
hade anställt en "sindar" - en chef
för som är ansvarig för bärarna. Om han
tycker att en viss kille är "problem"
kan han lägga in sitt veto och förhindra honom
från att bli anställd. Detta nya system
innebär i praktiken att det inte är vi som
anställer bärarna - vi blir istället
tilldelade bärare och får därmed både ris och
ros. |
Sindar fördelar
bärarbördor
Foto: Johan Åkerström |
| Men
på något vis hade David kringått detta system
(det går att kringå allting): Davids
favoritbärare som kom kom från ett helt annat
ställe, var redan framme i Askole. De bärarna
hade han "undantagit" och de fanns
redan där. |
 4/6: Skardu:
Anställning av 110 bärare till expeditionen
|
Man får
känslan av Skardu existera p.g.a. bergsklättringen ?
JÅ: Just det,
Många av bärarna bodde i Skardu och byarna runtomkring
och det var i Skardu som bärarna anställdes.
Vad kan du berätta om
bärarna ?
JÅ: Tidigare har
klättrarna själva fått hyra vilka bärare de vill men
p.g.a. konflikter i byarna och att vissa byar inte fått
sina bärare uthyrda har polisen blandat sig i
bäranställningen. Den skedde nu med lottens hjälp och
alla bärare som var intresserade fick anmäla sig på en
öppen plats i anslutning till marknadsplatsen. Man
samlade ihop personerna i grupper som representerade det
område eller byar som de kom ifrån. Inom den gruppen
lottades sedan bärarna ut. En bärare som bär åt en
expeditionen från baslägret och tillbaka gör ungefär
en tredjedel av sin årslön på de här 10 - 15 dagarna.
Hur kommunicerade ni
med bärarna ?
JÅ: Vi hade flera
olika personer med oss. Först hade vi själva bärarna.
Sen hade vi också en bärare som fungerade som en sindar
mellan expeditionen och bärarna, och den personen kunde
tala engelska. Varje bärare bar 25 kilo - inte ett gram
mer - så vi packade om utrustningen i Skardu. Bärarna
är en stor del av kostnaderna för en expedition då det
går åt mycket bärare. En bärare som går fram till
baslägret och tillbaka tror jag kostar mellan 90 - 100
US$. Sen skulle de också utrustas med utrustning.
Förutom pengarna så skulle de få pengar att köpa mat
för eller mat som de bär med sig. Sedan ska fick de
också ett par skor. Många av bärarna blev dåliga och
en del ångrade sig då det inte var som de hade tänkt
sig. Men vi betalade efter utfört arbete så de som bara
hade burit ett par dagar fick betalt för det, inte för
hela turen.
Är bärarna "vem
som helst" eller är det proffs?
JÅ: Det är
vanliga människor från byarna i närheten.
Hur gör ni om det blir
manfall på vägen ?
JÅ: Det var mycket
aktivitet i bergen och t ex när vi kom till ett ställe
som heter Gore var det några bärare som blev dåliga
och vände tillbaka. Men i samma veva kom det tillbaka
bärare som hade hjälpt en japansk expedition till ett
basläger i K2 så vi anställde snabbt några nya
bärare och de tog över bördorna. I nödfall får man
göra något deal med några av bärarna eller helt
enkelt bära mer själva. Det finns lite grann att spela
med.
Ni åkte senare vidare
mot Askole ?
| MR: Ja, efter vi ordnat
bärare lastade vi in dem i jeepar och drog
vidare mot Askole. Det visade sig inte vara
Askole man åker till, utan en by liten strax
innan Askole. Jag minns tyvärr inte namnet på
byn. Att vi inte åkte ända fram beror helt
enkelt på att vägen inte går längre än
så... Ungefär
en halvtimme bort från byn fanns det varma
källor. Vi gick dit framåt kvällen och badade.
Källorna såg ungefär ut som stora badkar
placerade i marken fyllda med mycket
svavelhaltigt vatten. Vi tillbringade kvällen
där och hade det väldigt trevligt.
5/6:
Avresa mot Thongal
|
Jeepar på väg mot
Askole
Foto: Johan Åkerström
Bad i varm källa
Foto: Johan Åkerström
|
Fortsättning...
|
Skardu,
Askole 
3.1 Avresa, Islamabad